Jag var bara en årstid för dig

Det är nog mer än en som läser detta och förstår hur det är, att ha skilda föräldrar

När jag var 6 år skilde mina föräldrar sig och min pappa bodde ca 1 mil ifrån min mamma och där jag går skola nu. Det var det värsta jag varit med om och jag tror det kommer vara det ett tag framöver också. De första 2 året var riktigt jobbiga men när jag blev äldre och förståndigare började jag inse att det var såhär det skulle se ut i fortsättningen, det fanns ingen återvändo helt enkelt. Min mamma hittade en ny och dem har en tjej på 4 år nu tillsammans.

I sommras flyttade min mamma 13 mil ifrån oss för hennes man hade jobb där och det blev lättast att bo där på heltid för honom & dom.

Detta har förändrat allting ännu en gång.. Jag bor hos min pappa 1 mil ifrån min skola nu alltså.
Sommarlovet gick och jag har åkt dit (i stort sett) varannan helg.

Det är något jag satt mig in i att måste leva med, att vara en "flyttkartong" som jag så fint kallar det. Men det är faktiskt så jag känner också. Man går liksom skola 5 dar, direkt efter skolan på fredagen hämtar pappa mig och min syster. Han kör halva vägen och där möter mamma oss och vi fortsätter resten av vägen. Jag sitter i en lägenhet fredag till söndag och gör i stort sett ingenting. Jag träffar min "andra familj" som är riktigt skönt med tanke på att vi ses ungefär varannan helg. Men när söndagkvällen kommer blir det samma visa igen. Mamma skjutsar oss halva vägen, min minsta syster sover och när hon vaknar så byter vi bil till pappas och hon blir ledsen över att vi åker igen.

Det här är så sjukt jobbigt, det kommer tårar bara av att jag tänker på det. Jag har tid med mina vänner och tänka på annat än skolan 2 dagar varannan helg. Min pappa jobbar borta så han åker tidigt på morgonen och kommer hem ganska sent så han kan inte hämta mig och så jämt. Det innebär alltså att det blir 2-3 dagar jag umgås med vänner.

Jag vet inte vad jag ska göra åt det här. Det finns nog ingen lösning egentligen. Men det känns som att jag går av snart, jag orkar verkligen inte. Det är så.

Jag vill kunna anpassa mig för att träffa min "andra familj" så att säga. Jag vill träffa och umgås med dem jag håller nära som jag "inte ger tid till". Jag vill kunna hjälpa mina vänner när de mår dåligt. Jag vill kunna ta en dag som den kommer. Jag vill må bra

Älskade vän. Jag finns om det är nåt du har på hjärtat

Ahaha härligt att höra:D



Hihi okey, jodå det har jag:)

Och detsamma! Kram & Godnatt

det finns inget bättre än du, jag älskar dig mer än allt finaste

Hemskt, jobbigt verkligen! :(

jätte fin blogg! allt bra?

otroligt fina bilder!



vad jobbigt att du känner så, har dock inga skilda föräldrar så kan inte ge råd eller någonting :(

<3

SV; Jamen visst!



Sovit gott ?

sv: jag firade nyår me min pojkvän.. var ute o fotade fyverkerierna o så..



jag har också skilda föräldrar men jag har vant mej genom åren. ifors dom skildes när jag var 2 år så jag var juh van.. men det kanske annulunda när man e lite äldre en 2 år..



kram

Ja det har dom :)

Jag ingen erfaren het om detta men jag förstår hur du känner det. Hoppas det löser sig.

sv: yes allt är finfint:D hur är det med dig då?



Låter jobbigt:( usch

Hoppas du någon gång får grepp om ditt liv:) men jag tror du kan om du vill när du blir äldre. När man fortfarande är bunden hos sina föräldrar är det så. Sen kan du ju välja vem du vill besöka och vilka du vill umgås med för tillfällen, kanske, jag vet inte så bra din situation ju.

allt bra idag :) ?

jag ska hjälpa dig att må bra. tillsammans ska vi må bäst

Hejhej:)



Sovit gott?:) Gör ngt kul p en lör då?:)

Dt regnar här:( Asch~~



ha en bra dag:)

Varsågod! :D



Hihi nej jag har faktiskt inga som helst planer i helgen, du då? :)



Wow vad häftiga bilder!

Måste bara säga, så fina bilder!



Det där med skilda föräldrar är verkligen inge kul och kan tänka mig att det är ännu jobbigare för dig när det är så långt i mellan och när dom skildes när du var åtta, då hade du ju ändå många minnen innan dom skildes så att säga. Mina skildes när jag var tre, så minns inte så jätte mycket men har som sagt då aldrig levt med mina föräldrar tillsammans så förstår lite hur du känner dig. Finns om du vill prata Jennifer, bara smsa <3



Åh tusen tack, så himla roligt att du tycker det :) det kommer från en låt så du vet hihi.

Så lite så, säger bara som det är ju. Jag hade en brabra fredagskväll - du också? puss

The white hand of Sauroman. Fast inte på uruk-hai då utan på en väldigt söt tjej. Jättefin bild! :)



Måste vara otroligt jobbigt att slitas mellan två familjer på det viset. Det är orättvist eftersom det inte var ditt fel eller ditt val att dina föräldrar skulle separera. Skickar en styrkekram och hoppas att det hjälper något.

Kan du inte bara bo hos din pappa då? :)

Förstår att du vill träffa din mamma o dom. Men det kanske du kan göra när du känner för det, har tid och orkar. På lov? :) Då hinner du vara med dina vänner på helgerna oxå :)

åå fräck bild med handen där har aldirg sätt något sån bild förut riktigt fin! :D

åå visst e hon söt! :D

Hoppas du hittar en lösning och får börja må lite bättre :) <3

jag vet, jennifer..



Gud ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden..

väldigt fina bilder! :)

I ditt inlägg du skrev om dina skilda föräldrar gjorde mig rörd, för jag har aldrig läst eller träffat någon som känner lika dant som jag. Rent ut sagt som en ''flyttkartong'' som du skrev. Jag känner lika dant, hör av dig kan vi prata ut. [email protected] kram!